Pollenallergi är mycket vanligt och jag har sett uppgifter att uppemot 1½ miljon svenskar är drabbade. Små barn är ofta förskonade och tillståndet är ganska ovanligt innan skolåldern. De viktigaste grupperna av pollenallergier är allergi mot björk, gräs, gråbo. Vissa känner också av tidiga lövträd, främst al och hassel. Dessa grupper av pollen kommer under olika tider på året vilket ju också gör att symtomen kommer vid olika tid beroende på vilket pollen man är allergisk mot. Tiderna nedan är ungefärliga och det bästa är att följa pollenprognosen



Tidiga lövträd framförallt Al och hassel är de pollen som är svårast att förutsäga när de kommer. De första varma vårdagarna sätter dessa träd igång och på våra breddgrader brukar det betyda någon gång i mars.Är våren extremt sen eller tidig förskjuts pollenfrisläppet. År 2006 t.ex kom Alpollensäsongen igång först i mitten av april och blev därmed mycket intensivare än den brukar bli. Denna säsong brukar annars vara relativt mild och inte ge upphov till så mycket problem. De flesta som reagerar under denna tid är egentligen björkpollenallergiker men reagerar även på dessa lövträd som har släktskap med björken.



BJÖRK är Sverigest klart mest potenta pollenallergen. I Uppsala brukar en vanlig björkpollensäsong starta de sista dagarna i april och vara maj månad ut. Björkpollensäsongen är intensiv men varierar år från år bland annat beroende på vädret runt blomningstiden. Vissa år är rekordår t.ex 1993. Då reagerar många som i vanliga fall inte känner av björkpollen. Efter ett mycket intensivt pollenår behöver björkarna ett år att "hämta sig" och efterföljande år blir då mycket lugnare.

Många björkpollenallergiker har en s.k korsallergi mot vissa födoämnen, vanligast äpple, morot, hasselnöt och stenfrukter (dvs plommon, persika, o.s.v). Korsallergierna beror på att det finns substanser i dessa födoämnen som liknar björkpollen. Symtomen är att det kliar i munnen, reaktionerna är nästan aldrig farliga och om man värmer upp födoämnet reagerar man oftast inte.

Man kan även vara allergisk mot andra lövträd än björk men då björken blommar samtidigt och är så mycket mer potent brukar de andra lövträdsallergierna drunkna i björkpollenallergin.



GRÄS är inte ett lika potent allergen som björk men eftersom blomningssäsongen är så mycket längre är detta också ett besvärligt pollen. Gräs är en familj med många arter men eftersom korsreaktiviteten mellan dessa arter är nästan 100% spelar det inte någon större roll vilket man testar mot vid pricktest eller blodprov. Timotej är dock den gräsart man brukar välja. Gräspollensäsongen i Uppsala börjar ungefär vid skolavslutningen och varar ett vanligt år fram till slutet av juli. Här påverkar dock sommarvädret säsongens längd och intensitet väldigt mycket och vissa år t.ex. 2002 fanns det gräspollen i luften till slutet av augusti. Följ pollenprognosen.



Gråbo står som representant för familjen korgblommiga växter där även t.ex prästkrage och maskros ingår och blommar ungefär samtidigt. Korsreaktiviteten mellan dessa växter är hög så en gråboallergiker reagerar oftast också på t.ex prästkragepollen. Jämfört med björk och gräspollen är gråbo ett svagt pollenallergen. Korsallergier mellan gråbo och födoämen förekommer. Vanligast är persilja, selleri, fänkål, kummin, anis.





Gråbo är en rätt ful blomma som blommar under augusti.







Symtom

Symtomen på pollenallergi kommer från ögonen med kliande röda ögon samt från näsan med nästäppa, nysningar och snor. Många känner trötthet. Vissa pollenallergiker får också astma. Detta är ett allvarligare symtom som måste behandlas.



Diagnos

Diagnosen brukar ställas med pricktest eller blodprov (RAST). Om symtomen är lindriga, typiska, kommer under rätt tid och inga andra allergier misstänks är det egentligen inte helt nödvändigt att hos alla utföra allergidiagnostik. Man kan då behandla enbart symtomen.


Behandling

Om barnet inte har svåra symtom, är litet eller har pollenutlöst astma så kan man med fördel behandla med receptfria mediciner. Man kan nuförtiden köpa mycket bra produkter utan recept.



Basen i behandlingen är antihistamin. Barn över 25-30kg kan ta tabletter. Det finns massor av märken och förpackningsstorlekar men de aktiva substanserna är 3 st, cetirizin (orginalpreparatet som också är dyrast heter Zyrlex), ebastin (Kestine) och Loratadin (orginalpreparatet Clarityn). Effekt och biverkningar är ganska likvärdiga mellan grupperna även om cetirizinpreparaten av många upplevs som lite vassare. Barn under 25kg kan antingen ta ½tablett eller flytande Clarityn 5ml.



Om enbart antihistamin inte hjälper kompletterar man med ögondroppar (t.ex Livostin) och/eller nässpray, antingen av antihistamintyp (Livostin eller Azelvin) eller med de effektivare kortisoninnehållande sprayerna (ex rhinocort aqua eller Flutide nasal).



Om barnet har mycket svåra pollenbesvär finns det möjlighet att minska besvären framtida säsonger genom så kallad allergivaccination (andra namn är hyposens eller specifik immunoterapi).