Eksem är mycket vanligt framförallt under de första levnadsåren. Eksem beror aldrig i sig själv på någon allergi utan på en medfödd känslighet i huden. Däremot kan ibland eksemet förvärras av en allergi, oftast ett födoämne, vanligast mjölk, ägg eller vete. Detta är dock förhållandevis ovanligt. Man skall misstänka bakomliggande allergi framförallt hos små barn med fula, svårbehandlade eksem.
Eksemet är till sin natur varierande-ibland ser det bra ut, ibland försämras det. Orsaker till försämring kan vara t.ex infektioner, säsongsbunden försämring oftast under vintern eller att man ätit föda med rött färgämne-t.ex tomat. Det sistnämnda är dock ingen allergisk reaktion utan en ospecifik retning i huden som vissa substanser kan ge.
Minst lika ofta sker försämringen utan känd orsak. Då eksemet försämras kliar det. Barnet kan då riva upp huden vilket ytterligare försämrar eksemet och en ond cirkel är etablerad.
BEHANDLING:
Observera att det finns ingen behandling som tar bort eksemet för gott. Målet med behandlingen är att hålla huden i bra skick så att ovanstående onda cirkel inte uppstår.
MJUKGÖRANDE-Skall smörjas över hela kroppen minst en, men gärna flera ggr varje dag. Alltid efter bad eller dusch, barnet klapptorkas då torrt och smörjes därefter omedelbart in. Använd rikligt med kräm och massera in. Miniderm är en bra kräm som har bra effekt men ändå är lättsmord. Locobase repair är bra till mindre områden t.ex torra händer eller området runt läpparna. Det finns även många andra bra receptfria mjukgörande krämer. Använd ej krämer med karbamidinnehåll till barn eftersom det svider. Mjukgörande kräm gör att huden behåller fukten bättre och inte torkar ut. På torr hud uppkommer eksem lättare.
KORTISONKRÄM-Utgör själva behandlingen. Kortisonkrämer delas in i grupper 1-4 beroende på styrka. Grupp 1 är den svagaste och vanliga produkter här är Mildison och Hydrokortison. Dessa krämer är så svaga att man kan smörja morgon och kväll livet ut utan att få några biverkningar. Grupp 1 krämer kan också användas i ansiktet utan risk. Undvik dock att få in i ögonen. Smörj rikligt på eksemförändringarna med god marginal runtomkring. Smörjfrekvensen anpassas efter svårighetsgraden, 2ggr/dag är standard, men ser eksemet riktigt bra ut räcker det med 1gång/dag eller t.o.m varannan dag.
För den övervägande majoriteten av alla barn med eksem räcker denna regim och man kan för de allra flesta räkna med att eksemet efter några år förbättras och i många fall försvinner helt.
Ovannämnda krämer kan köpas receptfritt men om man använder mycket (vilket man ska) blir det billigare med recept.
För en del barn räcker inte ovanstående strategi. Man ska då under begränsade perioder använda starka kortisonkrämer. Dessa är receptbelagda. Det är viktigt att man direkt när eksemet förvärras börjar smörja med dessa för att undvika ovan nämnda onda cirkel. Oftast brukar några dagar till en veckas behandling räcka för att bryta försämringen och man kan sedan antingen gå tillbaka till den svaga krämen eller trappa ut den starka. Använda på detta sätt är starka kortisonkrämer riskfria. Skall dock inte användas i ansiktet.
OBS! Lura er inte på att styrkan på den svaga krämen är 1% och den starka oftast 0.1%
I ansiktet skall inga starka kortisonkrämer användas. Om man har ansiktseksem där svag kortisonkräm inte räcker till har det de senaste åren kommit nya receptbelagda läkemedel som man isåfall kan komplettera behandlingen med.
Antihistamin av den äldre tröttande typen t.ex Tavegyl eller Atarax har också en plats i behandlingen av barn med svårare eksem. Man ger det till natten under kortare perioder vid försämring av eksemet innan de starka kortisonkrämerna haft effekt. Det minskar kanske klådan lite men det man främst eftersträvar är den tröttande effekten så att barnet inte kliar sig på nätterna och därmed försämrar eksemet.
MÅLET MED BEHANDLINGEN: är att nästan alla barn med eksem skall kunna vara besvärsfria nästan jämnt.
