Allergier är i sitt vidaste begrepp en av de frågor som sysselsätter vår mottagning allra mest. Allergi innebär att kroppen bildat antikroppar (av Ig-E typ) mot något ämne som man stött på förut. Om man sedan träffar på ämnet igen kan Ig-E antikropparna orsaka celler i kroppen (mastceller) att släppa ifrån sig ämnen (viktigast histamin) som sedan orsakar allergiska symtom. Vid allergitestmäter man halten av Ig-E antikroppar i blodet (RAST) eller deras effekt i huden (pricktest). Det finns även andra tillfällen där kroppen kan reagera på ett främmande ämne utan att Ig-E antikroppar är inblandade. Då kallar man det dock inte för allergi.
Det är ärftliga faktorer som avgör om man överhuvudtaget kan utveckla allergi och det är är sedan ett komplicerat samspel mellan arv och miljö som styr mot vad man blir allergisk och hur svår allergin blir.
Följ länkarna för att läsa om de vanligaste grupperna av allergier nämligen födasamt de luftburna allergierna pälsdjur, pollen och kvalster. I sektionen om kvalsterallergi står också lite om mögel där det faktiskt inte är fråga om allergi om man får symtom i mögliga inomhusmiljöer.
Man föds aldrig med allergi utan man utvecklar den med tiden. I väldigt generella ordalag är det vanligast att man utvecklar allergi mot födoämnen under det första levnadsåret medan allergi mot luftburna allergen oftast brukar komma tidigast i småbarnsåldern och ofta inte förrän i skolåldern. Här finns det stora individuella skillnader.
Allergier mot föda ger oftast symtom från mage och hud medan luftburna allergen oftast ger symtom från ögon, näsa och luftvägar. Det här är dock mycket individuellt och alla allergen kan hos olika personer ge upphov till alla ovanstående symtom. Andra mer eller mindre vanliga symtom är trötthet, feber och humörförändringar.
I ovanliga fall kan allergi ge upphov till allvarliga symtom, i värsta fall s.k anafylaxi. De vanligaste livsmedlen som kan utlösa anafylaxi är i vårt land jordnötter och trädnötter. Det är dock å andra sidan så att de allra flesta med jordnötsallergi inte får några svårare reaktioner.
Generellt är det så att hos varje individ brukar en allergisk reaktion mot ett allergen (t.ex jordnöt) hålla sig till samma organ vid varje tillfälle. Det är alltså vanligtvis inte så att en reaktion mot jordnöt första gången ger nässelutslag, nästa gång astma och gången efter det en livsfarlig anafylaktisk reaktion "allergichock". Allergichock är för övrigt (precis som nakenchock) ett ofta felaktigt använt ord. Allergichock innebär att blodcirkulationen påverkas och blodtrycket sjunker. Det är ovanligt men farligt.
Att en allergisk reaktion kommer snabbt är inte samma sak som att den är farlig. En hudrodnad som kommer direkt efter intag av t.ex en hasselnöt och sedan så småningom försvinner är inte farligt och definitivt inte någon allergichock.
Allergier och allergiska reaktioner är många gånger luriga eftersom det är väldigt många faktorer som styr hur en person reagerar när den kommer i kontakt med något den är allergisk mot. Naturligtvis är mängden allergen viktig (10 katter är värre än en) men minst lika viktigt är andra faktorer som styr hur aktiverat och "uppe i varv" immunförsvaret är. T.ex upplever många att de reagerar häftigare om de är infekterade, slutkörda eller har någon annan pågående allergi.
Enbart resultat av pricktest eller RAST säger inte hela sanningen om hur allvarlig allergin är, läs mer under sektionen om allergidiagnostik.
NO-mätning är en ny teknik som mäter graden av allergisk inflammation i luftvägarna. Det är ett bra komplement till pricktest och RAST eftersom tekniken kan visa vilken effekt allergierna faktiskt har på den allergiskes luftvägar.
