I praktiken finns det två sätt att diagnosticera allergier, Pricktest och allergiblodprov. Båda har sina för- och nackdelar.

 

PRICKTEST

Vid pricktest lägger man en droppe av det man vill testa på huden. Droppen kan antingen vara ett industriellt tillverkat extrakt eller det ämne (oftast livsmedel t.ex innehållet i en barnmatsburk) som man misstänker allergi emot. Genom droppen och ned igenom det översta hudlagret (det känns, men mindre än ett blodprov) sticker man sedan en engångslancett. Lite av allergenet kommer då in i huden. Är man allergisk mot det man testar emot (t.ex katt) binder Ig-E antikroppar till allergenet och till hudens mastceller som "kortsluts" och frisätter histamin. När man sedan läser av pricktestet efter 15 min har histaminet orsakat en kvaddel (en liten bulle). Kvaddelns storlek är proportionerlig (men inte på finlirsnivå) mot graden av allergi.

Förutom de allergen man vill testa mot lägger man alltid en positiv kontroll och oftast en negativ kontroll. Den positiva kontrollen skall ge utslag oavsett om man är allergisk eller inte och man jämför med storleken på den mot de övriga utslagen för att värdera testet. Om man inte får något utslag på den positiva kontrollen kan man inte lite på testresultatet.

Den negativa kontrollen skall på motsvarande sätt inte ge något utslag alls.

 

Fördelar:

-Svar efter 15 min.

-Ger lite mer än allergiblodprov svar på vad som verkligen händer när kroppen kommer i kontakt med ett allergen. 

 

Nackdelar:

-Beroende av att den som utför testet gör det korrekt

-Går i vissa situationer inte att utföra; om man senaste dagarna intagit antihistamin (ex clarityn,tavegyl) eller har smort med stark kortisonkräm eller har ett fult eksem.

-Ibland lite svårtolkat vid små utslag

 

 

ALLERGIBLODPROV

Det vanligaste är RAST eller som man döpt om det till, ImmunoCAP. Vid allergiblodprov mäter man helt enkelt mängden av IgE-antikroppar riktade mot ett visst allergen, t.ex. katt.

 

Fördelar:

-Mäter halten exakt vilket är bra om man vill följa allergiutvecklingen eller har en låggradig allergi

-Stort sortiment mot ovanligare allergier t.ex mot Ökenråtta eller Abalonesnäcka

-Inte beroende av den som utför testet

 

Nackdelar:

-Tar lång tid (Ibland flera veckor) att få svar

-Säger inte lika mycket om vad som faktiskt händer i kroppen

-Dyrt om man testar många saker

 

 

Generellt gäller för allergitest att de inte är hela sanningen. Det är många faktorer som styr om och hur och hur mycket man reagerar på ett allergen (t.ex. björkpollen). Storleken på pricktestreaktionen eller RAST-värdet är bara en av dem. Framförallt för RAST, där man mäter den exakta halten av specifika allergiantikroppar, är det lätt att förvillas att tro att om man t.ex. har 31.7 kU/L mot katt så reagerar man mycket mer mot det än mot hund där man bara har 5.8 kU/L. Så enkelt är det INTE!

 

Det är också så att det finns en dynamik i mätvärdena så att ofta kommer ett positivt allergiprov efter den faktiska reaktionen. Om man t.ex reagerar på björkpollen för första gången är det vanligt att pricktest eller RAST är negativt vid det tillfället. Det omvända kan också vara sant så att man har ett positivt allergitest men ingen reaktion i verkligheten. I alla lägen är det så att om testen och verkligheten inte stämmer överrens så gäller med vissa förbehåll verkligheten.

 

Allergitest har en mycket bättre känslighet på att fånga upp överkänslighet mot luftvägsallergen än mot föda. Vid klar överkänslighet mot föda är pricktest/RAST bara pos i ungefär 50% av fallen. Det enda sättet att säkert diagnosticera födoämnesöverkänslighet är elimination/provokation. Se avsnittet om mjölköverkänslighet.

 

Ibland får vi höra att man inte kan göra allergidiagnostik på barn under 2-3 år. Det är inte sant. Däremot är det så att små barn har lägre nivåer av Ig-E vilket gör att de ofta får mindre pricktestutslag och lägre RAST-nivåer vid allergi. Det är också så att för så små barn är det ganska sällan som de faktiskt har någon allergi mot pälsdjur eller pollen.